Nu & Då

För bara ett par månader sedan kände jag mig på topp ungefär som en drottning, när jag skrev bra och välformulerade akademiska texter. Jag blev glad och kände att de små cellerna hade presterat.

Nu blir jag överlycklig och känner mig som en världsmästare när Lovi lyckas bräka fram en ”redig” rap mot min axel. Jag blir liksom varm inombords och det känns som om jag har presterat något. Sjukt…

  1. 2009/12/18 kl. 21:44

    Och det har du ju! Kramar!!

    • 2009/12/21 kl. 10:07

      Hihi… Jovisst egentligen har jag ju det. 🙂 Känns bara inte lika spektakulärt.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s