Hem > Okategoriserade > Prinsessifiering

Prinsessifiering

Jag har precis kommit på ett nytt begrepp. Prinsessifiering.

Idag när jag var på BVC mötte jag en drottning. Jepp, du läste rätt. Drottning Af Stereotypa Könsroller. Sillfia ligger i lä med sina döttrar. Drottningen jag träffade hade nämligen en äkta liten prinsessa i sin röda barnvagn. Du kanske undrar hur jag vet att det var en äkta liten sessa? Det ska jag berätta för dig. En liten registreringsskylt satt nämligen under vagnen med texten ”PRINSESSA”.

Inte nog med det. Prinsessan som visade sig vara exakt lika gammal som min Lovi hade en prinsessrosa klänning på sig, matchande finskor med rosa rosett, matchande solhatt i samma rosa nyans med volanger och sidenrosett. Bäddsetet i vagnen var (hör och häpna) rosa som prinsessans klänning och så även filten. Ni kanske undrar vad Lovis outfit bestod av? Hon satt i Buggan iförd en fulblöja från Lidl. Det var en mycket varm dag idag. Punkt.

Ibland får jag känslan av att vissa föräldrar leker med sina barn som om de vore dockor. Sättet de talar till dem, sättet de klär dem och sättet de behandlar barnen på rent allmänt. Hade det varit maskerad och jag sett denna utstyrseln så hade jag nog tyckt det var lite kul. Men det rörde sig inte om maskerad. Detta var på blodigt allvar. Mamman hade verkligen gått in för att spöka ut sin dotter till en rosa, ullig och gullig liten prinsessa. Förlåt. Alla människor har rätt att klä sina barn i vilka kläder de vill. Men jag kan bara inte låta bli att förundras över varför prinsessidealet fortfarande är så djupt rotat hos vissa. Igår kväll läste jag ”Snövit och de sju dvärgarna” som godnattsaga.Första sidan. Boken inleds med att Snövit är vackrast i hela världen. Sista sidan. Boken slutar såklart med att det kommer en prins på en vit häst och självklart ska de leva lyckliga i alla sina dagar. Däremellan har Snövit blivit hotad till livet av sin elaka och fåfänga styvmor. Snövit har brutit sig in hos de sju små dvärgarna och blivit förfärad över deras skitiga hem. Självklart slänger sig Snövit ner och börjar skrubba deras golv det första hon gör, trots att hon precis flytt för sitt liv. Sedan putsar hon fönster, tvättar och lagar mat. På skala 1-5 får Snövit och de sju dvärgarna en etta på genusskalan. Med andra ord är boken inte särskilt genusmedveten.

Saksamma, det jag vill komma till är att den lilla bebisen i den lilla röd/rosa vagnen redan nu fått en roll av sin mamma. Mamman har stämplat flickebarnet som ”PRINSESSA”. Snövit är en av sagornas alla prinsessor och även om det låter långsökt så kommer Snövits karaktär påverka ”PRINSESSANS” självbild. Om man från barnsben får höra att man är en vacker prinsessa, kommer man omedvetet att vilja leva upp till en vacker prinsessan ideal. Vacker, duktig, klok, smart, skötsam, pedant och gud vet vad. Så tror jag att det är iallafall. Vad tror du? Nina Ruthström hade för ett tag sedan en ingående debatt med en tidningsredaktör om det här med genusperspektiv när man ”prinsessifierar” sina barn.

Annonser
Kategorier:Okategoriserade Taggar:
  1. 2010/07/08 kl. 0:47

    Dessa j-a sagor… Antingen är kvinnorna i dem redan prinsessor, eller så blir de det genom att vara äckligt självuppoffrande och präktiga, samtidigt som de har lika mycket attityd som dörrmattor… Och givetvis är deras frälsning i livet en rik karl som ”räddar” dem undan misären. Bläh! 😡

  2. 2010/07/08 kl. 8:52

    Usch jag blir så ledsen när jag träffar på eller hör talas om sånna där föräldrar. FY FAN va tråkigt jag tycker det är. Jag får so go lust att sticka ner boken ”Ge ditt barn fler möjligheter än två” i vagnen, lite diskret så där….
    Boken om snövit å de andra gamla sagorna kan vi tända sommargrillen med tycker jag. Vissa menar att de är roliga att ha för de är gamla ”klassiker” men det skiter jag i. De kommer fan inte in i mitt hus!

  3. 2010/07/08 kl. 14:51

    Otroligt bra skrivet och jag kan inte annat än hålla med. Det är helt obegripligt varför vissa vill sätta ”prinsessa” som epitet på sina barn. Vill man att ungen ska bli jag-svag och inte klara livet utan en stor, stark karl som kan rädda henne i tid och otid. Hels sinnesjukt.

    By the way…det blev veckans cupcake för det här.
    http://munkakvarn.blogg.se/2010/july/ar-det-ett-barn-eller-en-docka.html

  4. ladydahmer
    2010/07/08 kl. 14:52

    Nina – tänk om man kunde ha sådana där praktiska foldrar om genus som man kunde sticka ner lite diskret i folks barnvagnar?

  5. 2010/07/08 kl. 23:38

    Du har lyckats sätta fingret på det enda jag ogillar med att vara tjej, detta att slängas in ett mesig prinsessfack. Lite lite prinsessifiering (men mera i att vara hjälplös) ägnar sig min farmor åt med mina yngre kusiner. Jag hoppas jag kan vara en förebild och motvikt.

    Fick kommentaren om mina tatueringar en gång ”Vet du vad den kostar att ta bort?” Jag svarade att jag ska inte ta bort dem så det är inget problem. Fick kommentaren ”Men tänk om du ska gå på bal på slottet?” Jag sade att då är tatueringen mitt minsta problem-jag är ingen balmänniska. Där kan man snacka om prinsessifiering om man tror att en 28-årig akademiskt utbildad tjejs högsta mål är bal på slottet.

  6. 2010/07/09 kl. 23:13

    LD – det hade varit nått. På riktigt. Jag hoppas det blir en folder lika självklar i ställen på bvc som med vad man ska mata sitt barn. Kanske i framtiden.

    CrimsonAnna – där satte du huvudet på spiken. Jag liksom du har aldrig drömt om stora klänningar, romntik upp över öronen eller prinsessbröllop detta TROTS att det FÖRVÄNTAS av oss att vi ska göra det. Filmer och sagor dräller ju av sånt skit.

  7. 2010/10/16 kl. 13:12

    det är verkligen helt galet! Min bästis son förstod inte det här med att prinsessor var TJEJER. Älskade att leka prinsessa, sa att han var en pojke med snopp som var en vacker prinsessa. Alla uppmuntrade förstås hans lek och allt var frid och fröjd. Detta var i somras. Sen när han kom tillbaka från dagis efter några dagar inpå den nya terminen så berättade han utförligt att det är flickor som är vackra, att flickor är prinsessor och bla bla bla. Det tog några dagar sen var det ”kört”! Och då kan man ju tänka sig hur det är med de barnen som dessutom har föräldrar som spär på det så¨mycket som de kan. Han älskar i vilket fall att vara prinsessa och snart ska jag på hans 3-årskalas. Prinsesskalas förstås. De andra mammorna i lekparken tittar allvarligt in i min kompis ögon och säger tröstande ”det går över! Det är bara en period” och hon blir förbannas. KLART som fan att det går över om man har den inställningen. Och varför är det viktigt att det går över? Hon är snarare ledsen över att det KOMMER gå över, han kommer också förstå hur snett samhället är snart. Inga problem liksom. Det tog som sagt några dagar på dagis…. så väldans dumt! Vad ska man göra som ensam förälder med samhället emot sig? Har du några tips? Jag tänker på det så mkt och blir alldeles ledsen, fast att jag inte ens har fått barn än….!

  1. 2010/10/12 kl. 16:07

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s