Gå ner i vikt

Nu har jag med enkla medel lyckats gå ner 30 kg. Kan ni förstå det!
Genom att äta mindre portioner på regelbundna tider och genom att göra vardagsmotion till en naturlig del av mitt liv har jag lyckats med något jag trodde var omöjligt.

Jag hoppas ni som läser blir inspirerade och tänker: ”Kan hon kan jag. Därför att det är precis vad det handlar om.” Alla kan även du!

 

Inlägget nedan skrev jag i slutet av min graviditet

Idag ställde jag mig på vågen. Jag vägde exakt 105 kg och är ett stadigt stycke kött med andra ord.  Nu har jag gått upp 8,5 kg. Vägde 96,5 kg när jag blev gravid.

Jag är inte särskilt viktfixerad egentligen. Nu är ju viktförhållandena lite speciella med tanke på att jag är i slutskedet av en graviditet. Men innan jag blev gravid hade jag alltså en övervikt på 15-20 kg. Något som jag efter att bebbe ploppat ska försöka ta tag i. Det ska bli jätteroligt att gå ner i vikt. Eftersom jag har haft lite foglossning under graviditeten har jag tagit det jättelugnt med promenader och motion. Det har inte varit värd ”dagen-efter-upplevelsen” nämligen att knappt kunna gå. Därför har jag istället gått små myrsteg och tagit det väldigt lugnt. Men efter ”bebbeplopp” hoppas jag på att kunna ta långa, sköna och raska promenader.

Från en resa till en annan med andra ord. Då jäklar ska jag bli kvitt gäddhäng, bilringar, lovehandels och allt annat som smygit sig på under de senaste tio åren. Jag var inte överviktig som barn, utan detta var något som hände i slutet av mina tonår. Jag flyttade hemifrån som 17-åring. Blev för snål för att laga ordentlig mat. Levde på nudlar och pasta. Hoppade över frukosten, festade i massor och åt på oregelbundna tider. Slutade motionera. Fick jobb på Hemglass vilket resulterade i att jag åt kopiösa mängder glass om dagarna. Sakta men säkert började mitt stiliga och slanka jag förvandlas till ett ”jag” som jag fortfarande inte riktigt kan förlika mig med.

Jag började banta. Gick med i viktväktarna. Jag började svälta mig själv, jag slutade äta, jag åt som en häst. Jag drog på mig en lättare form av ätstörning. Det kunde ha resulterat i bulimi, men gick lyckligtvis inte så långt. Jag fick hjälp på en suverän ätstörningsklinik i Huddinge och är sedan 5-6 år  fullt frisk i huvudet. Fri från tvångstankar kring mat och vikt. Det enda spåren av ätstörningen är mina överflödiga kilon. Men man får ta en sak i taget. Nu ska jag först ploppa bebbe och sedan tar jag tag i nästa projekt. Jag vill leva ett långt, frisk och hälsosamt liv. Herregud, nu har jag ju snart två barn och i framtiden kanske jag får barnbarn. Jag vill hålla hela vägen. Astrid Lindgren firade sin 80-årsdag i Gobiöknen. Coolt tycker jag och satsar på att fira min 80-årsdag med en underbar Pina Colada någonstans på en karibisk ö.

Varför är det egentligen så tabu att tala om vikt? Jag får känslan av att vikt är något som är nästintill fult och skamfyllt. Alla mina vänner träffar ju mig i verkligheten och vet ju exakt hur jag ser ut. Spelar det då någon roll om de vet att jag väger 105 kg eller inte? Nej, jag tycker inte det. Jag gör ju det, åtminstone ett tag till.

Startvikt: 98,7 kg (1 december, 2009)
Delmål 1: 94,7 kg
Delmål 2: 90,7 kg
Delmål 3: 87,7 kg
Delmål 4: 84,7 kg
Delmål 5: 83,7 kg
Delmål 6: 80,7 kg
Målvikt: 78,7 kg

20kg. Tror ni jag grejar att tappa det??? Hur som helst så tänker jag ge mig på ett tappert försök. Alltid tappar jag väl något. Det inte tal om hetsbantning. Jag ska helt enkelt äta lagom stora portioner på regelbundna tider, försöka röra lite på mig nu när foglossningen avtar och undvika snask.

Tanken är inte att detta ska vara någon viktblogg eller något. Men eftersom jag delar så mycket annat med er och får så fint stöd, kan jag ju likväl dela målet att gå ner 20 kg.

Som mest har jag vägt 116 kg. Att komma under 100 kg kändes som en omöjlighet. När jag väl lyckades bestämde jag mig på att satsa fullt. Jag ska ner till 77 kg, så är det bara.

Startvikt 98.7 kg, 1/12 2009
Vecka 1, 8/12: 97.1 kg (-1.7 kg)
Vecka 2, 15/12: 97.4 kg (+0.3 kg)
Vecka 3, 22/12: 96.7 kg (-0.7 kg)
Vecka 4, 29/12: 97.7 kg (+1.0 kg)
Vecka 5, 5/1: 97.1 kg (-0.6 kg)
Vecka 6, 12/1: 96.3 kg (-0.8 kg)
Vecka 7, 19/1: 95.3 kg (-1.0 kg)
Vecka 8, 26/1: 94.9 kg (-0.4 kg)
Vecka 9, 2/2: 95.2 kg (+0.3 kg)
Vecka 10, 9/2: 93.2 kg (-2.0 kg)
Vecka 11, 16/2: 92.6 kg (-0.6 kg)
Vecka 12, 23/2: 91.9 kg (-0.7 kg)
Vecka 13, 2/3 : 91.6 kg (-0.3 kg)
Vecka 14, 9/3: 90.8 kg (-1.2 kg)
Vecka 15, 16/3: 92.6 kg (+1.8 kg)
Vecka 16, 23/3: 91.2 kg (-1.4 kg)
Vecka 17, 30/3: 91.6 kg (+0.4 kg)
Vecka 18, 6/4: 91.0 kg (-0.1 kg)
Vecka 19, 13/4: 91.4 kg (+0.4 kg)
Vecka 20, 20/4: 91.8 kg (+0.4 kg)
Vecka 21, 4/5: 92.8 kg (+1.0 kg)
Vecka 22, 11/5: 91.3 kg (-1.5 kg)
Vecka 23, 18/5: 89.6 kg (-1.7 kg)
Vecka 24, 25/5: 89.1 kg (-0,5 kg)
Vecka 25, 1/6: 88.4 kg (-0.7 kg)
Vecka 26, 8/6: 87.7 kg (-0.7 kg)
Vecka 27, 15/6: 87.9 kg (+0.2 kg)
Vecka 28, 22/6: 86.1 kg (-1.9 kg)

Viktnedgång sedan min storsatsning: 11.9 kg
Viktnedgång sedan 116 kg: 30.2 kg
Målvikt: 77 kg

  1. 2009/12/02 kl. 14:19

    Hej!

    Jag heter Kerstin och arbetar med webbplatsen OmVård.se. Vi samlar information om vårdgivare och presenterar det på ett enkelt sätt, riktat till patienter. Nu kommer vi inom kort lägga upp information om hur förlossningsvården är på de olika sjukhusen. Samtidigt som det kommer vi att skriva artiklar om förlossningar och graviditet.

    Vi genomför också en bloggenkät för att få veta mer om hur blivande och befintliga mammor upplever/upplevde sin förlossning. För att få riktigt många svar undrar jag om du vill lägga upp enkäten eller en länk till den på din blogg? Vi tänkte sprida den på flera olika gravid- och mammabloggar, och den blogg som samlar in flest svar kommer att få en Smartbox (eller en annan fin present om det skulle kännas roligare)

    Påminn därför dina läsare att de ska skriva din bloggs namn i det sista fältet. Länka gärna till oss också så att de också kan kolla vilka vi är!

    Så här ser enkäten ut: http://omvard.wufoo.com/forms/farlossningar/
    Här är vår blogg: http://www.omvard.se/blogg

    Maila mig gärna om det här verkar intressant!

    Med vänliga hälsningar
    Kerstin

  2. 2010/02/21 kl. 6:35

    Jag håller helt med dig om att vikt, tyvärr, ofta är tabubelagt. I för sig kan jag förstå att en del upplever det känsligt att prata om sin egen vikt, just eftersom att det är tabubelag, men det är synd att det skall behöva vara så.

    I massmedia är vikt & diet högaktuellt i vårt moderna samhälle. Det redovisas för den ena mirakelmetoden efter den andra, det visas bilder på hur snygg och smal man kan bli, fantastiska viktresor presenteras med före- och efterbilder. Och runt om i landet sitter mängder av människor och diskuterar allt detta viktsnack från tidningarna. Dock är det sällan som deras egen vikt diskuteras, utöver en eventuellt flyktig kommentar om ”Att det kanske är dags att ta tag i extra kilona…”. Så länge det är såhär så är det inte konstigt att det finns många som enbart lever efter de ideal som media ofta visar upp, det är ju det idealet som vi förhåller oss till och pratar öppet om. Så länge vi inte vågar prata om vår egen vikt så är det inte konstigt att det finns så många som går runt och skäms för sin vikt, för även om de innerst inne vet, så vågar de inte tro att det finns så många andra i deras situation. För smal, för tjock, lagom, runda former, inga former – det finns människor av alla dess former som går runt och skäms över sin vikt & kroppsform, kanske hade de personerna varit färre om man hade vågat prata öppet om det på ett annat vis.

    Jag är dessutom övertygad om att det är större chans att lyckas med en viktnedgång om man delar den med andra och vågar berätta för sina anhöriga och sina vänner om kampen man går igenom. Då ökar förståelsen och stödet. Dock är det ofta gärna lite tabubelagt att ”gå på diet” också, så det hyschas det också gärna om.

    Den fällan har jag själv gått i många gånger. Eftersom att jag är normalviktig enligt BMI, men ändå inte riktigt hemma i min kropp, så har det inte alltid känts helt accepterat att jag faktisk också kan vilja äta nyttigare, leva hälsosammare och gå ner de kilo jag vantrivs med. Det har lett till att jag har låtit bli att berätta för en del om mina nya vanor, vilket lätt kan leda till att jag i sällskap av dem äter sådant jag egentligen inte ens vill för att jag inte vågat/orkat berätta för dem varför jag vill avstå från t.ex. den där kakan. Det har även lett till att jag förminskat den betydelse, mina nya vanor har för mig, inför andra – vilket också lätt leder till att jag bryter dem. Det är dock slut på det nu! Det tillhör från och med nu mina gamla försök till att ändra mina vanor, det tillhör det förflutna. Från och med nu är jag helt öppen med vad mitt mål är och vilka medel jag tänker ta mig dit med. Det är en insikt jag verkligen gjorde igår…

    Jag ber om ursäkt för lång kommentar, insåg nu att det kanske hade passat bättre som ett blogginlägg haha!

  3. 2010/10/05 kl. 22:14

    Kan inte annat än sägs grattis! 🙂
    Men ätstörningarna lär man passa sig från, dock är det inte alls svårt att trilla dit när man fipplar med maten. Men det verkar ju gått bra för dig! Tur de 🙂

    ha en fin kväll!

  4. 2010/11/12 kl. 11:51

    grattis!!!!

  5. 2015/03/05 kl. 21:39

    Häftig viktnedgång! Följande sida beskriver ett antal dieter man kan pröva på:

    Banta.diet

  1. 2010/06/21 kl. 8:22

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s